29 november 2019

Nu har Malin Lindberg, skolchef i Vårgårda kommun, lovat mej att säkerställa att rektorerna har en plan så att inga barn ska behöva läsa stenåldern två gånger och i gengäld missa en hel årskurs NO och SO som min dotters klass fick göra när de bytte från att läsa B-form med årgången äldre till årgången yngre, det blev stenåldern både i trean och fyran. Det hon missade märktes bland annat på nationella provet i religion nu i nian när hon saknade faktakunskaper om bland annat islam och judendom (hon kan däremot Tor och Oden bra). Min äldsta dotters klass råkade ut för samma sak, de fick läsa samma i sexan som i femman, men då bytte vi skolkommun så hon slapp. Vi har flyttat båda våra barn från Vårgårda kommuns skola efter femman. Det är bra att kämpa, men en måste också ge upp när det är omöjligt, och jag önskar idag att vi flyttat dem tidigare. Rembecks "plan" för Hol skola på den tiden, alltså 2003-2015 var helt enkelt att placera så många barn som möjligt i samma klass, i maj kom besked om vilken klass det skulle bli samläsning med nästa år. På min fråga om detaljer som kursplaner och kunskaper sa han att det var "lärarens ansvar". Så det är upp till bevis då Malin Lindberg, om alla barn som går i kommunens skolor ska få med sig innehållet från alla skolår i fortsättningen. Jag ska tillägga att jag faktiskt "talade väl" om skolan även när det gällde detta, det vill säga jag förklarade för mitt barn att läraren inte kunde hjälpa att det blev ett tråkigt år av upprepning av sånt hon redan kunde. Jag förklarade att det var rektor som gjorde fel. En del av förklaringen till förlorad respekt för lärare ligger här, när lärare tvingas göra vad som måste kännas fel för dem, vad de egentligen inte kan stå för eller vara yrkesstolta över, av orimliga budgetskäl.

6 november 2019

Konsultrapport om skolan i Vårgårda kommun

Idag nämns en konsultrapport om skolan i Alingsåstidningen (sidan 14, "Persgren (MP) vill höja kommunalskatten"). Kommunen har satt en konsultfirma (PwC igen, hur många miljoner av våra skattepengar har gått till denna firma de senaste åren?) att undersöka om kommunstyrelsen säkerställer att eleverna i Vårgårda kommun får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Konsultfirman har sedan intervjuat lärare och rektorer med flera. Det känns så fruktansvärt meningslöst att lägga en massa pengar på konsulter för att få reda på sina brister (som ju rektorerna kunde berättat om direkt för kommunstyrelsen) och sen skylla bristerna på att vissa tjänster inte var tillsatta förra året och nu är de tillsatta... istället för att rannsaka sig själv: Förra årets barn var väl också viktiga? Varför är det svårt att tillsätta tjänsterna? O.s.v. Åter en åtgärd som kostar pengar och inte åstadkommer förändring. Och här på sidan ska vi ju vara positiva; jag föredrar alltså åtgärder där pengarna kommer direkt till nytta för elevernas lärande. Och för förbättring krävs som första steg att erkänna sina fel. Nästa steg är en åtgärdslista, som prioriteras, med hjälp av lärare och annan skolpersonal, sen konkreta åtgärder, sen utvärdering och så tillbaka till åtgärdslistan. Och åtgärder som ger förbättring kan inte tas bort igen efter ett eller tre år eftersom alla årgångar barn är lika viktiga.

Jag tycker att när rapporten ändå är gjord, och betald, av skattepengar i kommunen, så skulle det gå att använda kunskapen från rapporten till så mycket mer. De svar jag hittar i diariet är i stilen "men det var i våras, nu är det bättre för flera tjänster har tillsatts". Då skulle det vara rimligt att som ansvarig fråga hur det går för barnen som hade behövt dessa funktioner i våras och hur det går för barn nästa gång en tjänst inte är tillsatt. Just nu rektor i Asklanda/Nårunga till exempel. Det finns så mycket att ta på allvar i rapporten. Men det viktiga verkar inte vara att verkligen förbättra skolan. Fokus verkar vara på att slänga till oss väljare några lugnande ord. Förhoppningsvis ser vi då "positivt" på det hela och låter oss luras fram tills vi med en suck av lättnad går på sista avslutningen i en skola i kommunen.

5 november 2019

I arbetsgivaravgiften ingår sociala avgifter (som ska betala bland annat sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och pension) samt "allmän löneavgift", en skatt som från början var 1,5% och avsedd att finansiera EU-avgiften. Men den allmänna löneavgiften är en väldigt praktisk skatt i och med att ingen riktigt tänker på den. Så den har höjts gång på gång och använts till allt möjligt, bland annat skattesänkningar för rika. Arbetsgivaravgiften har hållits konstant så den sociala avgiften har alltså sänkts. Alliansregeringen började men i detta politikens kartellbildningsland har följande regeringar fortsatt i samma riktning (om än med betydligt mindre språng).