Ofta har människor en väldigt överdriven syn på hur mycket de själva "kämpat" sig till i livet. Hälsa, utbildning och arbete är helt deras egen förtjänst, även om de fötts med mer eller mindre silversked i munnen. I konsekvens med detta anser de att de som inte har hälsa och arbete har sig själva att skylla. Och att den som har sig själv att skylla inte är värd något hjärta eller några "bidrag".
Att inte ha insikt om hur nära parkbänken vi var och en är i dagens samhälle är nog väldigt skönt och en livslögn som därmed är mysig att omhulda. Och där har du förklaringen till massvis av kallt blåa hjärtan, tror jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar